Söndag igen.
Tiden går fort, fast man längtar hem. Undrar om det har med ålderna att göra. För när man var liten och längtade efter något gick det ju fruktansvärt långsamt allting. Men nu är det bara 5 veckor kvar tills jag står på svensk mark igen.
Helgen har varit lugn. I fredags hade vi sista middagen ihop med Linda. Hon beger sig hemåt Sverige nu. På lördagen var det frukost hos Tysken igen. Därefter gick vi och la oss på stranden en stund. Trodde väl, dumt nog, att man inte skulle ligga så länge, tog ingen solskydd på. Och vad händer, så klart bränner jag mig i ansiktet
Här har man varit i 9 månader och har smörjt sig varje dag, men helt plötsligt tror man att det inte behövs! Ja,ja, man lär sig alltid något.
På kvällen drog vi oss mot Saladan. Jag var med Christina och provade ut solglasögon
.
Här är våra jättetrevliga optiker och försäljare hos opitkern. Tjejen längst åt höger, har en son på 1,5 månad. Och hon jobbar varje dag, är ledig endast 4 dagar i månaden. Då kan hon åka hem till sin son, som bor hos hennes svärföräldrar. Hon och hennes man var tvungna att jobba för att få ekonomin att gå ihop. Ändå har dom bägge bra jobb i jämförelse med många andra. Men dom är så jättegulliga mot oss. Såklart är vi köpare, men inte är det så in Sverige precis. Vi har mycket att lära av dem när det gäller gästvänligehet.
Jag shoppade mig lite linser, resväska och lite annat smått.
Idag blir det nog lugnt, kanske en sväng och kollar hotell till sista veckan. Vi tänkte oss lite "lyx" dom sista dagarna på vårt äventyr.
Måste ju bara lägga in den underbara bild på en bärpaj vi fick som avslutningsfika av Gottfrid. Då fick man ännu mer längtan hem, till sitt eget kök och sina egna pajer.
Kommentarer
Trackback
